Nu... nu har det hänt massor här hemma under min frånvaro och bloggen har fått stryka på foten då det vart omöjligt att hinna med den under mitt livs omständigheter senaste månaderna. Nu känner jag dock att den behövs i mitt liv igen. Den är min morot och min inspiration många gånger och det är exakt det jag har saknat på senare tid. Jag behöver en sporre och jag behöver kunna se min utveckling för att orka kriga vidare. Senaste veckan har jag känt mig vedervärdigt trött och tung i kroppen. Jag vill känna mig pigg och lätt i kroppen, det är en fantastisk känsla men för att komma dit krävs en ansträngning.
Viktmässigt är jag inte långt ifrån min startvikt innan senaste graviditeten men hua vad långt ifrån jag är den vältränade Ida som fanns då. Jag vill känna mig stark. Jag måste ha en plan, ett schema.
Kosten ska återgå till lowcarb, jag mår så fantastiskt bra av den. Älskar att slippa sötsuget och på senare tid har jag vart en riktig "livsnjutare" även kallad gottegris... Så småningom blir det nog någon form av fasta men just nu kör jag sockerrehab och det räcker. Inget socker, inget vetemjöl.
Träningen har jag inte helt klar ännu. Måste bli någon form av högintensiv variant med mycket puls. Det enda som tar emot är att jag vet att det är så vansinnigt jobbigt den första tiden. Man vill på riktigt kräkas och svimma och det är kanske i stunden inte så kul men ett måste om man vill bli pigg och lätt i kroppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar