Nystart

Så var dagen kommen. Sockeravgiftningen är påbörjad och det känns himla skönt. Lillkisen är nu 3 veckor och saker och ting börjar falla på sin plats. Ska bli underbart att bli kvitt sötsuget.Till en början kommer jag köra en liberal variant av LCHF. För mej innebär det att rotfrukter (inkl potatis), ris och frukt kommer ätas men i mindre mängder. Detta för att försöka att inte fucka up amningen. Vet ju inte vad allt för stora kostförändringar gör med mjölken och dess mängd osv så jag startar såhär. Stort fokus kommer ligga på att helt undvika mjöl och rent socker.

Har idag också tagit fram det fasansfulla måttbandet och mätt alla ställen jag brukar mäta, men mer om det i ett senare inlägg...

Välkommen Grim!

Nu är han äntligen här, familjens nya tillskott -Grim! Förra måndagen, alltså i v 38+6 kom han till världen.. Allt har gått jättebra, nästan oförskämt bra om man kan säga så. Förlossningen blev en riktig drömförlossning och tiden därefter har gått som på räls, inga komplikationer what so ever, så himla skönt! Just nu består våran tillvaro av massa mys och en hel del jobb. Tanken är att våran husrust ska dra igång denna vecka och vi har massor att stå i inför den. Ser fram emot när rusten är klar och vi kan komma in i lite ordentliga rutiner igen. Kosten kommer tas tag i med hårdhandskarna och träningen tas upp så smått igen efter allt är klart, dit längtar jag väldigt mycket, har ju x antal kg som skall brännas bort (vet inte hur många eftersom vågen är paj). Totalt gick jag upp 21kg under denna graviditet... skandalöst mycket men totalt värt det. Bloggen kommer återta sin forna utformning när kosten och träningen hamnar i fokus igen, lääängtar tills dess och längtar efter min forna kropp men en sak i taget. Nu njuter vi av mysiga bebistillvaron ett tag till och det känns väldigt skönt det med!

 

Sjukt... v 38+5

Känns helt galet att babytickern nu visar ensiffrigt på nedräkningen till babyankomst. Inte många som trodde det när det verkade vara dags redan i v34 men det bor en lurefax i magen med en egen vilja av stål. Ju längre tiden går desto mer avlägset känns en förlossning fast det borde vara tvärtom. Vill bara ha detta överstökat och gå in i nästa fas, men "den som väntar på nått gott" antar jag... vi får se när han bestämt sej för att anlända, säkert kommer han på tisdag eftersom syrran min fyller år då :-)